Ibland blir jag så trött på katterna. De har valt ut min favoritkrukväxt till sitt offer och passar på när jag inte är hemma och river av blommorna och äter på bladen. Jag har aldrig faktiskt sett dem göra det, men de lämnar rätt tydliga spår i form av bitmärken och hårtussar. De är inga förhärdade brottslingar direkt.

Idag har vi varit ute hos lite halta hästar bl.a En av dem hittade vi en hovböld på (alltså en böld inne i hoven), en riktigt tydlig en som hade gjort sig en fistelgång ut i framkanten av hoven, så när man drog bort skon så sipprade det fram grått, äckligt var som luktade fan ut genom fistelöppningen. Jag misstänker att det är det som fortfarande trots ca 7 tvättar stinker lite smått om mina händer. Iaf, jag grävde lite i gojset och sen grävde veterinären lite, men det verkade vara en stor böld som krävde radikal upprensning av hoven så den remitterades in till hästklinikens hovslagare. Hovslagare är bäst på hovar, så är det bara. Själv är man mest en glad amatör känns det som. Jag fick lägga gips över hoven, och efter dessa aktiviteter var min rygg inte så glad på mig. Jag tror allvarligt att hovslagare är världens jobbigaste jobb. Men jag blev varm iaf! Det är annars sjukt svårt att hålla värmen ute i häststallar, det är en bra grej med kobesök att i kostallar är det alltid varmt. En dålig grej är att kor inte är så tydliga som hästar (eller så är jag väldigt mycket sämre på att tolka dem…), de kan ha helt galet ont nånstans och knappt visa det medan hästar som regel börjar gnälla mycket snabbare.

På lördag har jag jour, alltså från lördag kl. 8 till söndag kl. 8. Jag hoppas att det blir en rolig och händelserik dag men en mycket lugn och händelsefattig natt. Jag kom på idag att det är ju just den natten som man ställer om klockan en timme, vilket innebär att jag kommer att få sova en extra timme i skolans jourrum som har förmodligen västvärldens hårdaste madrass, bara obetydligt mjukare än en vanlig bräda. Jag kommer inte att kunna röra mig på söndag. Vilken otur.

Jag borde nu gå och diska veckans disk som överbelamrar diskbänken. Eller så sparar jag det till imorgon när jag kommer hem. Då kommer jag säkert att vara jättesugen på att diska, och bara ha längtat efter det hela dagen. Ja så får det bli. Gonatt.

Hmm…jag kan inte bestämma mig för om jag ska ge upp Prison Break eller fortsätta följa det. Serien har blivit så tramsig på sistone, helt totalt verklighetsfrämmande på ett fånigt sätt. Förut var den bara lagom totalt verklighetsfrämmande. Det är ju en stor avgörande skillnad.

Idag cyklade jag hem från skolan vid kvart över sex. Och då smet jag ändå tidigare från journalskrivningen, vi var alltså egentligen inte färdiga. Vi åker med distriktarna den här veckan också, och idag har vi varit ute hos lite sjuka kor, vilket tog rätt lång tid. Vi har tagit mjölkprover och blodprover och rektaliserat och sprutat och lite annat. Det speciella med kor är att om man inte kan komma fram till vad felet är på kon (möjligheterna att ställa diagnos är ju lite begränsade ute i en lagård), så behandlar man på alla sätt samtidigt. Förhoppningsvis är det nåt som hjälper.

I helgen lyckades jag äntligen ta mig genom kapitlet om produktionssjukdomar i idisslarmedicin-boken. Det kändes som ett stort steg i rätt riktning. Jag var också en vända i stan i lördags. Jag hade tänkt köpa kanske en tröja eller en jacka, av detta blev intet, men jag gjorde fynd ändå! På lördagarna brukar det stå en gubbe vid ån i centrum och sälja begagnade böcker (han har ett antikvariat nånstans i normala fall). Jag har nog aldrig gått förbi där utan att handla något. Det är en last jag har kan man säga, jag har mycket svårt att motstå att köpa böcker. Den här gången hittade jag Utvandrarböckerna, inbundna och i skick som nya, för 70 kr! Vilket kap! Och eftersom jag läst dem förut så vet jag att jag tycker de är skitbra. De får tyvärr inte plats i bokhyllan så de kommer troligen att ligga på skrivbordet för obestämd tid framåt, precis som allt annat jag inte har plats för nån annanstans. Till exempel tre pärmar om reproduktion som jag ändå inte vågar stoppa undan för jag är rädd att jag ska glömma bort att jag måste läsa dem.

Nu måste jag göra matlåda tills imorgon. Det kräver lite extra tankeverksamhet att ordna mat som man kan ha med sig och äta i bilen utan att värma, men helst inte är bara mackor. Inte varje dag åtminstone…

Ikväll är jag duktig och tittar inte på TV. Å andra sidan gör jag inget meningsfullt heller utan ägnar mig åt att filma Nille-katt när han leker med sina leksaker. Jag försökte läsa i griskompendiet men somnade tyvärr. Jag måste nog börja med kaffedrickandet igen.

Den här veckan åker vi med distriktarna. Det är så jäkla roligt! I måndags var vi ute hos en kolikhäst, som dock inte var särskilt dålig. Jag fick rektalisera, och det gick ganska bra! Kände t.ex mediala blindtarmstenien och att den inte var spänd – jag har inte tappat stinget! Inte helt i alla fall. I tisdags avhornade vi en ko. Jag har sett på TV en gång när en veterinär avhornade en Highland Cattle-ko, och blodet sprutade åt alla håll. När vi avhornade vår ko blödde det nästan inte alls. Jag förstår inte hur den veterinären då bar sig åt. Igår avhornade vi kalvar. Det tycker jag däremot inte är så roligt. Man skär av hornstumparna (går med en vanlig skalpell och blöder inte så mycket) och sedan bränner man med ett stort brännjärn. Sistnämnda är inte min specialitet. För det första tycker jag inte om att bränna småkalvar rakt i huvudet, det ryker och osar och jag är för mesig och håller för löst och inte tillräckligt länge. För det andra är jag lite rädd att jag ska tappa brännjärnet så det tar fyr i halmen och hela stallet brinner ner. Jag försöker således hålla mig till bedövningsbiten.

Idag har vi avlivat en häst, och hältundersökt en annan. All denna aktivitet i veckan har svårt missgynnat alla försök att kurera min förkylning, tvärtom verkar virusen ha fått extra kraft nånstans ifrån och gett mig ont i halsen igen. Jag får helt enkelt slöa till och ”vila upp mig” i helgen. Det brukar ju inte vara några problem… Imorgon är det iaf hästresor igen! Ska bli skitkul – så nu är det gonatt!

Jag har blivit förkyld! Och fort gick det! Jag satt i stilla fridsamhet vid skrivbordet igår och läste lite i 6 kilos-idissslarmedicinboken om förmagsproblem (och kämpade med att hålla mig vaken i vanlig ordning), när det plötsligt slog ner som en bomb. Jag fick svinont i halsen! Kunde knappt svälja. Jag försökte fåfängt få bukt med problemet med C-vitamin brustabletter (som jag tror stenhårt på), men det var lönlöst. Det var för sent. Annars brukar halsontet smyga sig på lite försiktigt och ge en ärlig chans att få stopp på det i tid, men inte den här gången. Och nu är jag ganska irriterad på det här viruset som är så osportsligt. En bra grej är dock att det var precis rätt tid att bli sjuk (eller sjuk och sjuk, ingen feber och nästan opåverkat allmäntillstånd kan väl inte kallas sjuk egentligen) eftersom jag varit ledig tre dagar, bara haft föreläsningar mellan 8-10. Gruvar mig bara lite för att jag ska ha jour på ambulatoriska kliniken (distriktsveterinärerna) på måndag och det vet man ju aldrig hur stressigt det kan bli. Men de brukar ju inte vara särskilt överhopade med arbete om dagarna så det blir kanske lugnt. Ja, egentligen vill jag ju att det ska hända saker och att man får åka med ut på lite akutfall och så, men man vill ju gärna sova lite också, med en veckas skolgång framför sig…

Jag hade nytt besök av Jehovas vittnen för någon vecka sedan! De tror stenhårt på att jag ska gå med i deras sekt. Den här gången pratade de lite mer om att Jesus ska stiga ner på jorden och rädda oss och väcka upp döda och sånt. När detta ska ske kunde de inte säga, men alla oroligheter med krig och katastrofer och klimathot och så vidare tyder på att det blir snart, för de är förutbestämda. Det verkar ju vara ett smidigt sätt att svära sig fri från allt ansvar och inte leva miljövänligt eller skänka pengar till välgörenhet eller så. Det är helt enkelt meningen att det ska vara krig och elände. Jag tycker det är ganska intressant att lyssna på dem. Marre hävdar att man borde inte kunna vara kvinna och religiös eftersom alla religioner är kvinnoförtryckande. Jag var hemma hos henne igår, och hon färgade håret på mig! Hon skulle själv färga sitt hår och det skulle ju bli en massa hårfärg över (eftersom hon har kort hår), så då tyckte hon absolut det skulle passa i mitt underhår. Jag var lite skeptisk till en början och tipsade om att man faktiskt kan blanda bara hälften av färgmixen så att det blir över till en färgning till, men Marre tyckte hennes idé var mycket bättre, och jag gav med mig till slut. Det blev faktiskt skitbra, om jag får säga det själv (se nedan).

Frågan är vad jag ska ta mig till när det blir kallare än det är nu… jag har som synes redan tagit till det tunga artilleriet med HellyHansen-tröja…

Jag har aldrig i mitt liv marinerat något. Jag vet inte vad en marinad innehåller. Just idag orkade jag inte ta reda på det heller (man kommer ju ändå bara fram till att man inte har rätt ingredienser hemma så man kan lika gärna bespara sig besväret). Men jag hade lite tofu som jag tänkte marinera (eftersom den smakar glasruta i sig själv), och skapade en marinad med utgångspunkt i att jag vet att de brukar vara bruna.

Recept:

Sojasås

Chilisås

Svart vinbärssaft

Valfria kryddor

Blanda lite av allt. Späd med vatten om det ser lite ut. Häll på mer av allt om det ser tunt ut efter spädningen. Häll på lite kryddor, typ peppar, chilipeppar, men inte salt – sojasås är djävulskt salt som den är. Smaka av tills det är okej. Lägg i det som ska marineras. Gå och gör nåt annat. Kom på efter några timmar att det kanske ska stå i kylskåpet. Tänk att det är skitsamma, det ska ju stekas ändå. Laga maten – men bjud inte på nån annan! Bara en mor kan älska det här.

Idag är det tentaplugg till 100%, gris-och fjäderfäsjukdomar. Det är inte precis mitt specialämne, och tyvärr började jag i senaste laget med själva pluggandet så jag är lite nervös för hur detta ska gå. Tur att jag inte tänkt bli gris-eller fågelveterinär. Nu ska jag fortsätta med Diarrésjukdomar hos smågrisar. De är tyvärr några stycken.

Vi har tenta i gris-och fjäderfäsjukdomar på tisdag. Jag har inte läst något till den, och försökte därför börja lite nu ikväll. Omedelbart blev jag supertrött och somnade nästan, sittande vid skrivbordet med skrivbordslampan lysande i ögonen. Hur ska detta gå?

Idag har vi haft föreläsningar hela dan. Segt. Igår var det roligare! Vi var ute och åkte med en av distriktsveterinärerna och var på en gård med mjölkkor där vi avhornade och kastrerade kalvar. I tisdags var vi också ute och åkte, bl.a var vi på en gård med en ko som inte ville äta och som hade feber. Jag lyssnade på hjärtat och sen på våmmen på vänstersidan, och den hade kanske lite mindre kontraktionsfrekvens än normalt, och sen på våmmen på högersidan och knäppte med fingrarna mot buksidan samtidigt, som man gör för att höra gasklockor. Och mitt på högersidan var ett jättestort område som plingade som tusan (låter som man slår på en tom plåthink)! Klockren högersidig löpmagsförskjutning! Så himla tydligt! Kon remitterades in till kliniken på skolan och blev opererad på eftermiddan och löpmagen lades rätt på bukbotten, vilket Emilia har förevigat på sin blogg. Vi sysslar med teamwork här, jag ställer diagnos och Emilia rättar till…

Jag var hemma i Skåne i helgen, och naturligtvis regnade det stora delar av tiden (det regnade ju större delen av sommaren också, och i vintras när jag var hemma så var det snöstorm. Jag börjar ana ett mönster – något ska falla från himlen. Nästa gång – meteoritnedfall.). Djinn och jag var ute och försökte driva får när de skulle få en ny hage, så himla roligt! Vi är ju inga proffs direkt, och Djinn blev lite stressad av allt vändande hit och dit och fick en släng av sina galoppera-på-stället-och-snurra-runt-anfall så jag fick avbryta. Han blir sån när det blir lite för mycket att tänka på som överbelastar hans lilla hjärna. Det är olika hur man hanterar sånt där. Själv blir jag sömnlös.

Det var bara bra med katterna därhemma också, men det är med stigande fasa jag kontrollväger Malva numera. På en dryg månad har hon gått upp 4 hg, alltså 10% av tidigare kroppsvikten. Det verkar kanske lite…ja, udda att hålla på och väga sina katter och hålla reda på deras viktkurvor (som om man inte hade viktigare saker att tänka på), men låter man kastrerade katter hållas så äter de jämt och blir hur tjocka som helst, och feta katter finns det ju tillräckligt av. Ja, feta hundar också. Och säger man till djurägare att de ska hålla sina djur i lagom hull så måste man ju själv föregå med gott exempel…eller?

Nu är det dags att sova. Imorgon har vi 7 timmar mastitföreläsningar (juverinflammation). God natt.