"Äntligen stod prästen i predikstolen. Församlingens huvuden lyftes. Så, där var han ändå!"

Jag visste inte riktigt hur jag skulle inleda detta inlägg, med tanke på hur länge sen det var jag skrev nåt senast, så jag stal inledningen från "Gösta Berlings saga". Duger det till Nobelpris så kan det ju duga här.

Just nu, och i en vecka till, jobbar jag på ett distrikt (som veterinär) i Småland. Nu i veckan var det ortens årliga marknad. Som skåning är man ju van vid skånska marknader och allt som hör därtill, och de har faktiskt en del att lära i Småland får man säga. Det fanns t.ex bara ett stånd med körsbär och bara ett med fula t-shirtar. En marknad med självaktning har i alla fall 4-5 stycken av varje. Och naturligtvis de obligatoriska indianerna som säljer CD-skivor. Det såg jag inte heller till några.

Denna helgen är jag ledig (har inte jour) och är därför hemma i Skåne. Här finns också jobbrelaterade saker att ägna sig åt. Lilla katten Malva har fått urinvägsproblem. Duktig student som jag är satte jag henne på smärtstillande några dagar istället för antibiotika, för vi har ju lärt oss att bara 2 % av dessa problem på katt är bakterieorsakade, så det ska gå över ändå. Efter 2 veckor har det fortfarande inte gått över, jag har gett upp, och satt henne på Vetrimoxin (penicillin typ). Var blev det fel? Emilia?

För några veckor sedan blev jag med bil. Jag har blivit ganska fäst vid den, dött ting som den ändå är, och känner mig nästan lite personligen kränkt när t.ex någon fågel bajsar på den. Nästan det första jag gjorde med denna bil var dock att köra på ett djur. Jag har aldrig gjort det förr (som jag varit medveten om, kanhända att någon groda eller mus kan ha strukit med) och det blev en smula jobbigt för den - en småfågel - dog inte. Den låg och flaxade med vingarna och liksom slog volter på vägen. Jag har hört att man kan slå ihjäl djur med domkraften, och beordrade därför min bror (som var med) att plocka fram den. "Du kan för fan inte slå ihjäl något med den här" tyckte han och det var ju riktigt, för den vägde ju typ ett halvt hekto. Jag fattar inte hur man ska kunna hissa upp en hel bil med den. Nåväl, jag funderade en sekund på att baxa upp reservdäcket och släppa på fågeln men det verkade bara oerhört komplicerat, så det slutade med att jag lånade en stor sten som låg som prydnadskant runt en trädgård bredvid och slog i huvudet på fågeln. Den blev stilla direkt, det kom inte ens något blod, och jag kunde köra vidare utan att lämna några lidande djur efter mig. Vad har jag då lärt mig av denna historia? Jo, vikten av att alltid ha avlivningsvätska med sig i bilen. Man vet aldrig när det kan behövas.

 

Emilia

5 juli 2008 17:13

Ha ha ha! Ja, men ta då med en hel dunk ifall du kör på en älg!
Vetrimoxin utsöndras med urinen och är alltså bra val vid UVI, förutsatt att det är bakterier som är känsliga för just det. Jag hade också satt in det i första hand. Kul att du äntligen skrev i bloggen! jag har väntat med spänning! Hörde förresten att en person i vår klass har kejsarsnittat en ko och fått ut en levande kalv! Vad har du råkat ut för därute på läskiga distriktet? (Smådjur känns mer och mer tryggt och rätt, trots alla akutfall man råkar ut för.)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej hej hallå och gott nytt år alla! Längesen sist! Allt bra här, och bara tre dagar kvar i skolan efter jullovet... sen är jag veterinär på riktigt. Inget fuskande längre. Jobbar denna veckan, på ett av distrikten jag var i somras, och har jour över...

Shit vad populärt det är att blogga om Idol! Alla tidsaktuella hemsidor med självaktning har en egen Idolbloggare som skriver om vad de tycker om programmet, utan att kunna något egentligen. Alltså de tidsaktuella hemsidor som jag någon gång läser, s...

Idag har jag ångest. Inte över att det var aplänge sedan jag bloggade (även om Maria och Emilia gav mig lite dåligt samvete över det också igår...;) ). Nej utan över min jobbsituation och mitt examensarbete. Först jobbet - jag kan inte komma mig för ...

Idag när jag (äntligen) klev ur sängen (vid 11) fick jag en plötslig omotiverad lust att blogga. Jag vet inte riktigt varför eller om vad. Kanske för att jag just nu läser Annika Lantzs "9 1/2 månad" (lånat av Emilia), och den är skriven som en blogg...

Jag har börjat på nytt jobb. Denna veckan är jag på en smådjursklinik som är filial till distriktsveterinärstationen i distriktet (hemma i Skåne!). Vad är det bästa med det då? Jo att jag har fått kollegor! (på de förra ställena var jag ensam) En skö...